Tillbaka till dagis

Igår när jag kom hem var jag helt slutkörd. Ändå hade mina arbetsuppgifter främst inbegripit tapetklister och silkespapper.

Just precis; jag har fått kladda med tapetklister och jag är lycklig som ett dagisbarn. Det var nämligen så att de runda fönstrena i tidsreve-trappan behövdes göras mörkare eftersom det gamla silkespappret bleknat under sommaren. Alltså har jag papier-machéat på nytt, mörkare papper.

Men varför var jag då så trött? tjaa.... det kan ha haft något att göra med episoden om hur man tvättar ett stort, svart tygstycke med såpa och vatten. Eller så beror det på vattenslangen som Annika och jag fick brottas med. Eller kanske springandet i trapporna.

Eller så beror det på att jag skrattat så mycket. Jag älskar verkligen Kulturskolan och de verkar vara glada över att jag är där. Jag känner mig inte alls överflödig, trots tapetklister.

Jag tror vi ska börja repa med barnen som ska medverka i Gastkramen, nu på onsdag. Ska bli intressant...

Jag vet i alla fall att vi ska åka till farmor och fira hennes sjuttionånting-dag om ca 5 min, så det är bäst jag stänger av datorn och gör mig klar.