Men käraste lilldatorn mår också bra nu.
(Ska flytta tillbaka lite filer imorn. Rick Mora är mycket trevligare att ha som bakgrundsbild, jämfört med Windows-gräskullar-med-blå-himmel.)
Det känndes underligt att gå tillbaka till skolan. Allt var precis likadant, men det känndes ändå anlägset. Förut var jag verkligen i skolan. Den var närvarande, levande, runtomkring mig. Nu kändes det lite som att jag gick utanför. Nästan lite som ett spöke; jag ser det, men jag hör inte dit.
Jag fick svarsbrev från Jen-chan idag. :) Och jag ursäktar henne för att hon inte bloggar, det är svårt att göra det när man är inne i nåt helt annat. Jag undrar hur det känns när hon kommer tillbaka... Allting är så annorlunda. Alla har en ny värld, en ny verklighet och vardag. Det kommer aldrig mer att bli som det var, men jag är inte ledsen för det. Det som varit har gett mig många bra minnen, men gymnasietiden är verkligen ett avslutat kapitel. (Därmed inte sagt att ni ska sluta höra av er, käraste vänner!)
Kul att Helena ringde igår. Vi hann prata rätt mycket, trots att jag hostade endel. Hoppas du hittar masker till maskeradbalen. :)
2 kommentarer:
Här är en till som hade problem med omblåsningen ;) så jag tycker vi kan skylla på instruktionerna! Gillar din blogg :) Kramis
Jasså, du också? Då skyller vi absolut på instruktionerna!
(tack)
Kram!
Skicka en kommentar